Här är Sivan och hennes kompis Ila. Kan ni se vem som är vem?

Det är ganska festligt att Ila, som är ett halvår yngre än Sivan, är den mognare av dem. Den som tröttnar snabbast på lek och den som säger ifrån. Sivan kommer nog alltid att vara en valp i sinnet. I alla fall har man svårt att tro något annat nu. På stranden (där filmen är gjord) tröttnade Ila efter en stund och sa ifrån. Sivan (den lilla retstickan) slutade, släppte iväg henne 10 meter framför sig, tog sats, sprang ikapp och tacklade ut Ila i vattnet. Så sjukt roligt det såg ut!

Ila som var jätteliten och nästan en aning mager den första gången vi träffades har byggt på sig ordentligt nu! Än är hon inte lika massiv som Siv (masSiv) men det märks att hon jobbar på det. Hon måste ju kunna hänga med i spurterna. 

På filmen tycker jag nästan att Sivan ser en aning rund ut (kameran lägger på 5 kg eller hur var det?) och kanske var hon det vid tillfället då jag filmade, men numera finns inga överföldiga hg kvar. Jag tror hon lagrar under vintern (både hull och energi) för att orka ge allt då det börjar blomstra ute. För någon dag sedan var vi ute och gick i två timmar (1,2 mil) och hon sprang lös hela tiden. Tror ni hon slog av på takten efter sådär 10km? Inte då. När jag började få ont i både fötter och ben trippade hon på så lätt så lätt 20 meter framför. 

Sivan har fått två riktigt bra kompisar. Tvåbenta den här gången. De två grannflickorna i huset bredvid. Igår var de här ute med Sivan hela förmiddagen. En stund var även deras Maja med (en labradortik) men när hon gick in fick Sivan ensamrätt på flickorna. Och hon hade fullt upp. Den ena sprang åt en hållet och ropade: Sivan, Sivan, Sivan. Medan den andra sprang åt det andra och ropade likadant. Då Sivan inte träffat så många barn tidigare och varit en aning misstänksam mot dem är jag överlycklig att de här två flickorna tagit sig an henne. De är så snälla mot henne och inte alls rädda vilket såklart gör att Sivan törs lita på dem. 

När Anna och Daniel kom på besök senare på dagen var Sivan uttömd på all energi och slocknade i soffan efter middagen. 

Julia, min lillasyster, ska skaffa hund! SÅ himla roligt. Ännu roligare är att hon väljer mellan en Schäfer och en Staffe. Sivan måste trots allt gjort ett gott intryck på henne då hon överväger att skaffa sig en egen galen gris. Julia kommer bli en fantastisk matte åt vilken hund det än blir. Hon har jättebra hand med Sivan (som inte varit alldeles lätt att handskas med alla gånger) och kommer klara av hundägarskapet galant. 

Just det! Jag har blivit..moster? Fuskmoster? Mattias har hur som helst blivit morbror och eftersom att jag har tänkt hålla fast vid honom allt vad det går så ser jag nu mig själv som den lilla bäbisens fuskmoster. En liten Nils föddes i fredags och är hur söt som helst! Ett STORT grattis och lycka till önskar jag de stolta föräldrarna Erika och Patrik!

 

Emelie

28 maj 2012 17:52

hihi, jag har också funderat på det där.. fuskmostrar är vi alltså ;)

 

Cecilia (Ronja)

29 maj 2012 23:56

Saknar siviiiis!!! :) Så himla härlig hund! Kul att din syster också ska skaffa. Du får berätta mer på fredag!

http://levaaktivt.blogspot.se

 

Susanne och Nova

2 juni 2012 16:16

Sivan, det är ju hunden som är sötast! ;)

 

Erika

4 juni 2012 14:50

Tack så mycket! :) Nils ser fram emot att träffa er!

Förstår Sivan! Klart man blir (ännu mer) livsglad när det är vår/sommar (eller borde vara iaf..)

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu börjar det äntligen bli lite varmare ute och jag tror att både jag och hundar känner hur det spritter i benen. Hundarna slår dövörat till och vill mycket hellre lukta på alla nya dofter som kommer fram då snön tinar. Sivan börjar också vilja vara ...

Som jag skrev senast ska jag tävla med Sivan i rallylydnad under våren. Nu har jag äntligen tagit tag i saken och anmält oss till en tävling i maj. Så spännande! Den 23 mars ska både Hilding och Sivan ställas i Skellefteå på en inofficiell tävling....

Livet som tvåhundsmamma går vidare. Även om det inte verkar så då man kollar uppdateringen på bloggen... Hilding har blivit fyra månader gammal och han har vuxit otroligt mycket i både kropp och knopp den sista tiden. Fortfarande är han världens lä...

Vi kämpar på med Sivans rehab här hemma. Två gånger har vi hunnit vara hos sjukgymnasten för rehabträning på löpbandet. Beskeden därifrån har varit helt och hållet positiva. Hon belastar som hon ska, hon går som hon ska, hon sträcker ut leden som hon...

... har Sivan äntligen fått gå sin första lilla promenad. Efter två veckor i stillhet inomhus med bara korta kiss och bajsstunder ute var det underbart att få gå en liten sväng med henne igen!   Domen hos veterinären blev inte osteochondros som d...