Direktlänk till inlägg 23 oktober 2012
Vi kämpar på med Sivans rehab här hemma. Två gånger har vi hunnit vara hos sjukgymnasten för rehabträning på löpbandet. Beskeden därifrån har varit helt och hållet positiva. Hon belastar som hon ska, hon går som hon ska, hon sträcker ut leden som hon ska och armbågen känns precis som den ska. Allt är som det ska helt enkelt. Förutom den lilla grejen att hon fortfarande är stel på kvällarna och ibland lite, lite halt. Detta har vi berättat om för sjukgymnasterna (vi hade olika båda gångerna) och de sa att det beror på att hon blivit lite överansträngd i leden men att det inte är någon fara då det är så pass lite att det har gått över till nästa dag och att vi ska fortsätta som innan. Samtidigt säger de att så länge hon haltar så är det tecken på att hon är överansträngd och inte redo för så mycket rörelse och att man då får backa tillbaka ett steg. Probelemet är att vi inte gått framåt någonting alls sedan vi började gå korta promenader och kan inte backa mer. Vi går fortfarande 10 min promenad en gång per dag och när vi försöker öka så blir hon stel. Dilemmat är att hon MÅSTE röra sig för annars kommer hon stelna till helt...
Man kan grubbla sig tokig!!! Men, så länge allt ser ut som det ska och hon bara får positiva kommerntarer från sjukgymnasten tänker vi inte tro något annat än att det kommer bli bra. Det tar bara lite längre tid för henne att läka ihop helt eftersom att de tog bort så mycket brosk och ben ur hennes armbåge, så är det.
Nästa torsdag ska vi ner till Strömsholm igen för återbesök och då får vi säkert veta ännu mer och kan få svar på de frågor som en sjukgymnast inte kan svara på. Så vi kämpar på fram till dess. Hon bara måste bli bra, det bara är så...
Till något roligare både för oss tvåbenta och för Sivan. Hon ska få en liten lillebror! Sötaste Hilding kommer flytta in här hos oss om drygt en vecka. Efter återbesöket i Strömsholm kör vi förbi Umeå och plockar upp den lilla krabaten.
Så nu får vi att göra igen! Det ska bli jättekul och jättespännande.
Sivan fick träffa en 11 veckors valp för två helger sedan och hon uppförde sig helt fantastiskt. Hon har aldrig tidigare träffat en sådan ung hund och även om vi alltid trott att hon skulle reagera på det sätt som hon gjorde är det skönt att få det bekräftat. Hon la sig ner och kröp fram emot valpen som, efter att ha varit avvaktande en liten stund, kom igång och ville busa med henne. Sivan bara låg där och lät valpen hålla på och efter en stund la hon sig på rygg och fortsatte busandet. Hon kommer nog tycka att det är toppen med en liten valp som kommer och livar upp här hemma nu då hon inte får vara ute och röra sig som hon vill. Även om vi självklart kommer se till att lekarna passar Sivan och hennes återhämtning.
Två rödtottar:
Finaste vän
Hilding
Nu börjar det äntligen bli lite varmare ute och jag tror att både jag och hundar känner hur det spritter i benen. Hundarna slår dövörat till och vill mycket hellre lukta på alla nya dofter som kommer fram då snön tinar. Sivan börjar också vilja vara ...
Som jag skrev senast ska jag tävla med Sivan i rallylydnad under våren. Nu har jag äntligen tagit tag i saken och anmält oss till en tävling i maj. Så spännande! Den 23 mars ska både Hilding och Sivan ställas i Skellefteå på en inofficiell tävling....
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|