... har Sivan äntligen fått gå sin första lilla promenad. Efter två veckor i stillhet inomhus med bara korta kiss och bajsstunder ute var det underbart att få gå en liten sväng med henne igen!

Domen hos veterinären blev inte osteochondros som de trodde här i Öjebyn utan ett annat tillväxtproblem som skapat ojämnt brosk och dött ben. Detta är nu är borttaget.

  Här ska vi precis åka iväg. Sivan vill helst vara schaufför. 

   Framme på vandrarhemmet kvällen innan operation. Pappa   

   Trött och har ont första dagarna efter operationen. 

   Inte längre så trött och inte längre lika ont.

    Ben i massor har tuggats då rastlösheten slagit till.

Dom här veckorna som hon har varit stilla har ändå gått över förväntan. Det märks att hon är nästan två år nu och vi har verkligen fått bevisat att hon vet hur man bör och ska uppföra sig inomhus. De sista dagarna var det ändå  jättesvårt för henne att inte flyga av skaftet av all lagrad energi men hon har verkligen gjort sitt allra bästa, lillgumman. Man har märkt att sådana sjukt störande saker som hon höll på med som valp har återkommit vid sådana tillfällen. Till exempel ta tag i strumpan då man ska sätta den på foten i ett försök till dragkamp. Det som är roligt är att detta sjukt irriterande uppförande numera är lite kul.

- Ååå, precis som då hon var valp, säger vi med ett stort leende och tar en liten kamp med strumpan. 

Av den lilla aktivering hon fått under de två senaste veckorna har hon dessutom lärt sig att blåsa bubblor under vatten och öppna skåp och köksluckor. Klickern <3

I alla fall. Hon gick jättefint igår på den lilla promenaden. Hennes passgång/hoppsasteg/Vanheden-imitation är  borta. Det var det vi misstänkte. Att passgången och det lilla hoppet med bakdelen hade att göra med hennes problem i armbågen. Det känns otroligt bra att det har försvunnit på samma gång (så att det inte var ytterligare ett fel på den lilla korvkroppen).

Tyvärr haltade hon en aning då vi kom in efter promenaden så antagligen blev den lite för lång för henne även om vi själva tyckte att den var fjuttig. Eller så är det så att hon kommer att småhalta lite såhär i början..

Men, eftersom vi inte vet säkert så får hon vila, med minikortkort promenad, fram till fredag då vi ska till sjukgymnasten. Efter det lär vi veta hur vi ska gå vidare. 

Ingen film än tyvärr på när hon öppnar lådor och skåp eller bubblar vatten, men en liten snutt från hennes promenad igår kan vi bjuda på. 

 

stina

9 oktober 2012 17:22

Aww vad söt hund. jag kommer ihåg när min hund Nelly hade opererat sig.
Hon får fortfarande inte gå så jättelånga promenader, men hon är mycket ute i trädgården. hon får inte heller hoppa, springa eller på någon annat sätt vara hetsig men lite kan ju aldrig skada:)

Josefin Sundin

10 oktober 2012 07:55

Tack så mycket:). Jaha! Det var inte roligt att höra att hon inte mår helt bra. När opererades hon och för vad? Om Sivan får domen att aldrig mer få springa eller vara lite hetsig vet jag inte vad jag tar mig till:(. Hon är bara två år och inte en hund som direkt njuter av långsamma koppelpromenader. Lös ska man springa och fort ska det gå:).
Hoppas din hund kryar på sig!

 

Erika

12 oktober 2012 16:23

Vad kul med en uppdatering :)! Skönt att hon hunnit bli så pass "gammal" att hon vet att uppföra sig. Det är väääldigt svårt att ha en valp i stillhet, kan jag säga.
Ska bli spännande att höra vad sjukgymnasten säger.
Kram

 

Susanne

12 oktober 2012 19:20

Hörde att sjukgymnasten gett positiva besked. Härligt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu börjar det äntligen bli lite varmare ute och jag tror att både jag och hundar känner hur det spritter i benen. Hundarna slår dövörat till och vill mycket hellre lukta på alla nya dofter som kommer fram då snön tinar. Sivan börjar också vilja vara ...

Som jag skrev senast ska jag tävla med Sivan i rallylydnad under våren. Nu har jag äntligen tagit tag i saken och anmält oss till en tävling i maj. Så spännande! Den 23 mars ska både Hilding och Sivan ställas i Skellefteå på en inofficiell tävling....

Livet som tvåhundsmamma går vidare. Även om det inte verkar så då man kollar uppdateringen på bloggen... Hilding har blivit fyra månader gammal och han har vuxit otroligt mycket i både kropp och knopp den sista tiden. Fortfarande är han världens lä...

Vi kämpar på med Sivans rehab här hemma. Två gånger har vi hunnit vara hos sjukgymnasten för rehabträning på löpbandet. Beskeden därifrån har varit helt och hållet positiva. Hon belastar som hon ska, hon går som hon ska, hon sträcker ut leden som hon...

Jag har funderat fram och tillbaka huruvida jag ska skriva om detta eller inte här på bloggen. Sedan kom jag fram till att ni som läser ändå vet om detta redan eller kommer få reda på det på annat sätt. Om bloggen dessutom, framförallt, är till för m...